|
och ANDRA SAMLINGAR Detta är en ny sida där vi kommer att tipsa om böcker, bibliotek och museer med material om dockteater. |
 |
Varje ålder i människosläktets historia tycks ha varit en dockålder. Vi vet inte med exakthet när någon av våra förfäder eller släktingar för första gången bröt kvistarna av en gren och gav den drag av mänskligt eller djuriskt liv. Men vi vet att dockan, må det vara som leksak eller gudabild, sedan dess har följt oss som en ständig följeslagare och vidgat vår inbillningskraft. Androider, automater, idoler, ikoner, fetischer, figuriner, sexdockor, mannekänger, marionetter, statyer, totemfigurer, robotar – alla dessa dockor visar den tillsynes oöverskådliga mängd användningsområden som vår arts äldsta leksak medfört. Länge gick dockorna i våra spår. Vi var deras mästare. Men ska vi tro vår samtids mest ihärdiga och oroväckande rykten håller våra artificiella syskon på att tränga ut oss kött- och själsdroider från vår plats i skapelsehierarkin. Vår art utgörs möjligtvis inte längre av marionettspelare som med stilfull suveränitet härskar över sig själva och naturen, men vi är likväl ett djur som gång på gång snubblar ut ur organismernas naturliga värld och som av en olycklig slump träder in i historien, där vi fabricerar en andra värld, en dockvärld. Kanske är det därför enbart inom dockans hägn och domäner som vi kan förklara vad som gör människan till en människa: detta djur som ständigt skapar en andra natur och förlorar sig i sina egna skapelser. Medverkande: Julia Bondesson, Edward Gordon Craig, Helena Eriksson, Gunnar Holmbäck, Erik Holmström, Heinrich von Kleist, Mari Lindman, Paul M. Malone, Victora Nelson, Marina Warner, Alexander Wireen. Beställ ditt ex här! |
DEN RÖRLIGA SKÄMTTECKNINGEN Boken är en doktorsavhandling om animerad film som Midhat Ajanovi framlade, juni 2009, vid Göteborgs Universitet, Institutionen för kulturvetenskaper. Förutom identifiering och analys av den rörliga skämtteckningen har avhandlingens övergripande mål varit att studera dess historiska utveckling utifrån ett filmhistoriskt perspektiv. I avhandlingens första del presenteras karikatyr och skämtteckning under den förfilmiska tidsperioden i syfte att inringa några typiska formgrepp som senare skulle komma att tillämpas i deras rörliga form. Skämt- och karikatyrtecknares djärva och omvärderande framställningar har återkommande resulterat i hård censur. De har därför ofta tvingats att söka alternativa, indirekta uttryckssätt för att uttrycka politiska och filosofiska budskap, till exempel att klä bilderna i en metaforisk kostym, vilket innebar att betydelsen uttrycktes genom inkongruenta bildsammansättningar i stället för illustrerade verbala skämt, samt förekomsten av originella teckensystem. En annan trend bland skämtteckningar och tecknade serier uppkomna under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal utgjordes av tecknarnas ansträngningar att framkalla illusionen av ett tidsflöde och rörelse i sina bilder. Alla dessa formgrepp användes redan i de första animerade filmerna av Émile Cohl och andra pionjärer inom den rörliga skämtteckningen. För att tydliggöra formens betydelse och utveckling har den rörliga skämtteckningen studerats vid flera av animationshistoriens centrala brytpunkter, som framväxten av animationen under 1910-talet, Disneys och ljudfilmens genombrott under sent 1920-tal och industrialiseringen av genren under 1930-talet, den moderna stilistiska minimalismen som uppstod under 1940- och 1950-talet och som kom att anpassas till det nya audiovisuella mediet TV, liksom inom den europeiska animationen som expanderade efter 1960-talet. Fakta: 469 sidor, källförteckningar, bok- och filmlistor m.fl. Den är som ett uppslagsverk. Om Midhat Ajan Ajanovi: Född i Sarajevo 1959 och bor sedan 1994 med sin familj i Göteborg. Vid sidan av studier i journalistik i Sarajevo studerade han även klassisk animation i Zagreb. Under 1980-talet var han verksam som animatör och skämttecknare. Han har även skrivit en rad böcker i olika genrer som har publicerats på flera språk. Bland annat de visuella tonsättarna. Idag arbetar Ajanovi som programansvarig lärare i 3D-animation och visualisering vid Högskolan i Väst i Trollhättan. Sedan flera år tillbaka är han medarbetare i Göteborg Filmfestival där hans specialområde är animation. Avhandlingen var den andra i ämnet i Sverige, efter Lars Lönnroths Östeuropeisk animerad film (1979). Boken finns på Dockteaterbiblioteket, Västra Frölunda, Göteborg. Sammanställning Annette Cegrell-Sköld/Figurteatern | |||||
Vi har fått ett innehållsrikt Newsletter från Poppenspe(e)lmuseum i Vorchten i Holland
|
